The father

Det blev en rätt lugn dag på jobbet denna nyårsafton, skönt! O när ja kom hem var huset fullt med släkt som åkt från Strängnäs för att hälsa på Junpan för första gången. Såklart fann dom henne sötare än söt. För hon är ju det vår lilla Juni. Men hon har slutat likna mig på gamla dagar. När hon var liten (ja, det är så vi pratar om henne nu när hon blivit stor...) var hon väldans lik mig, men även Dillen på sina ställen. Det enda vår gamla tjej har från mig nu för tiden är hårfästet. Tur det, för annars vore man lite misstänksam mot den snygge brevbäraren...

Ikväll är det såklart fest. Nyårsfest! Jävligt skönt att vi är bortbjudna och bara behöver dyka upp med en bebis och glatt humör. Eller kanske en bebis med glatt humör?!
Ser fram emot kvällen där jag kommer glida runt i skjorta med fluga. Konstigt.

Jag hoppas att festfixarna INTE har köpt fyrverkerier. Det är så fruktansvärt onödigt. Det är dyrt. Det är inte spec snyggt. Det är miljövidrigt (okej, jag ska inte hyckla och helt plötsligt bli miljövän, men ändå...). Hundarna och kanske även bebisarna(?) blir rädda. Ändå bränner Svenskarna över 200 miljoner kronor på fyrverkerier & smällare under 15 minuter i natt. Och 95% av allt är ändå bara tråkiga skitraketer.
När jag lade fram mina synpunkter för festfixarna såg dem inte jätteglada ut, men jag är ju bara ärlig...
Nä, ska det vara så ska det vara ordentligt. I Kina vet man hur en slipsten ska dras;


Men så kostar detta en jävla massa oxå... Mer än vår budget för ikväll klarar.

Tills vidare - gott nytt år!



Och förresten, vid 03.15 i natt är det ett år sedan något jävligt stort hände!